Barnboken är på G i Sverige och…

Efter 5 månaders arbete med illustrationer i stugan på Gotland har vi äntligen lämnat in materialet till Ekström & Garay, vårt fantastiska bokförlag, för ihopsättning. 
 
 
En dröm som kommer bli verklighet – att få hålla sitt verk i handen, inte bara digitalt – WOW! Det galnaste var.. några dagar efter vi lämnat in text och illustrationer, återkommer en annan avdelning hos bokförlaget.
 
– Vi har läst och lyssnat till er bok och tror den har stora potential utomlandands… närmare bestämt Kina. 
 
– VA?! Kina?! 
 

Oj oj oj. Hur är detta ens möjligt? 

Under min tid på Gotland har jag kunnat stänga av en hel del informationsflöden och fördjupat mig i vem jag tror jag är och vill vara, vad tycker jag om, vad är jag rädd för, vad har jag som jag uppskattar. Vad är viktigt för mig i mitt liv. Många insikter har kommit under detta året och jag är så tacksam – allra mest grundläggande är att jag känner mig aldrig ensam och jag känner mig älskad. Med det i ryggsäcken klarar jag det flesta uppförsbackar. Resterande insikter på vägen tar jag inte upp nu, då blir detta blogginlägget alltför långt. 

Varför skriver jag om detta? Jo, jag har alltid blivit itutad att du måste göra på detta sättet, och sen detta och du måste jobba hårt och du måste ditt och datt… Hm.. måste man? Det finns många sätt att komma fram, och alla har sitt sätt. Jag hittade mitt vad jag vill jobba med “Färg, form och kreativitet” och jag vill att det ska ge magi till de jag kommer i kontakt med. Jag har gett mig tid och tillit. Hur har jag gjort för att hålla mig på banan. (Jag har ju tendens att vilja vara med på alla roliga projekt bara det har med människor att göra så… )

Nu har jag gett mig själv tillit. Jag kan och jag tror på att allt kan hända. Och se vad som händer… Det är inte slut ännu. Som det ser ut så nu, vill det största barnbokförlaget i Kina ha “en serien” av Kias barnböcker som än så länge är guidade godnattsagor på YouTube. Vi vet inte än. Men jag hade ALDRIG kunnat planera att detta skulle hända. Jag hade trott lite försiktiga framsteg Sverige, kanske Norden, så Europa… så kaaanske vidare. Kvantumsprånget. 

Nu ska sägas att jag fick åka snålskjuts på Kia som jobbat med detta i tre år. Så hårt slit lönar sig. Men alla har vi våra vägar. Snälla håll tummarna.

Fyra små men naggande viktiga meningar för mig – kanske för dig också?

1. Det som känns lätt är rätt.

2. Lär känna dina signaler. Bubblar lyckan och glädjen i kroppen - säg ja.

3. Om inte - säg nej.

4. Du själv vet vad som är rätt - om du tar dig tid att lyssna. Andra vet inte bättre än du.

5. Det behöver inte göra ont att utvecklas.

Share :

Share on facebook
Share on whatsapp